Du är värd så mycke mer...

Nu sitter jag hemma hos gertsson å äter chips. När jag åkte in till falkenberg insåg jag värkligen hur längesen de va jag var här från att vara varje dag till inte äns en gång i månaden typ.

Jossans penna efter att hon försökt trycka in spetsen



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0